Hur fungerar sjuklön inom bemanning?
Uppdaterad · 9 min läsningNär du blir sjuk kommer ersättning från flera olika håll. Bemlo hjälper dig att ha koll på reglerna. Vad får du i sjuklön? Hur har reglerna ändrats under pandemin? När är en arbetsgivare inte skyldig att betala ut sjuklön? Det är några av de aktuella frågorna vi svarar på här.
Om du blir sjuk betalar arbetsgivaren ut sjuklön i första skedet. Sjuklönen ersätter lönen och andra eventuella anställningsförmåner som du hade haft om du inte varit sjuk.
Därefter betalar Försäkringskassan ut ersättningen. Har din arbetsgivare kollektivavtal omfattas du av detta och har rätt till ytterligare ersättning.
Ditt försäkringsskydd regleras både i lag och i kollektivavtal. Sverige har ett lagstadgat inkomstskydd för alla svenska arbetstagare. Här finns lagen om sjuklön och socialförsäkringsbalken med till exempel sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och pension.
Kollektivavtalade försäkringar ger ett kompletterande skydd till de lagstadgade försäkringarna. Det är viktigt att ta reda på om din arbetsgivare har kollektivavtal och vad det innebär.
Vilka är förutsättningarna för rätt till sjuklön?
Om du är sjuk i mer än sju dagar måste du styrka att arbetsförmågan är nedsatt, med hjälp av ett intyg av läkaren. Du ska styrka att du varit frånvarande på grund av sjukdom med en skriftlig försäkran. Försäkran ska lämnas senast vid sjuklöneperiodens slut. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön innan försäkran lämnas in.
När är en arbetsgivare inte skyldig att betala ut sjuklön?
Om du är anställd tillsvidare eller ska vara anställd i mer än en månad kan du få sjuklön från den första dagen i anställningsperioden. Om du ska vara anställd i kortare tid än en månad kan du få sjuklön när du har arbetat minst 14 dagar. Arbetsgivaren behöver inte betala ut en ny period med sjuklön i de fall du under pågående sjukperiod redan har fått sjuklön i fjorton dagar i en tidigare anställning. Detta gäller oavsett om den nya anställningen ingår hos samma eller en ny arbetsgivare.
I dessa situationer är arbetsgivaren inte skyldig att betala sjuklön trots att du bedöms ha nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom:
Om du inte har arbetat sedan du senast fick sjuklön för en hel sjuklöneperiod (14 dagar).
Om du har arbetat sedan den senaste sjuklöneperioden men inte under en hel dag.
Om anledningen till att du inte har arbetat en hel dag är att du beviljats ledighet av någon annan anledning än sjukdom för en del av dagen, till exempel för att gå till tandläkaren, vara föräldraledig eller liknande, räknas det som att du har arbetat under en hel dag. Arbetsgivaren är då skyldig att betala sjuklön om du blir sjuk igen. För att arbetsgivaren ska vara skyldig att betala sjuklön på nytt ska du alltså ha fått tillbaka arbetsförmågan helt och börjat arbeta igen i ordinarie omfattning. Om det är så att du har haft semester hela dagen räknas det inte som att du har arbetat igen.
Arbetsgivaren är inte heller skyldig att betala sjuklön till dig om du:
har sjukersättning och samtidigt prövar att arbeta.
har fått sjukdomen när du begått ett brott som du har dömts för genom en dom som vunnit laga kraft.
medvetet eller vid grovt slarv har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter om något som har betydelse för rätten till sjuklön.
Du kan läsa mer om när en arbetsgivare inte behöver betala ut sjuklön på Försäkringskassans hemsida.
Du hittar mer ingående information om förutsättningarna för sjuklön i sjuklönelagen under paragraferna 3- 5 och i Socialförsäkringsbalken i kapitel 37, under paragraf 3.
Vem har ansvar för ersättning vid arbetsskada?
En arbetsskada är en skada eller sjukdom som uppkommit på grund av olycksfall eller på annat sätt orsakats av arbetet. Det kan vara en skada som har inträffat på väg till eller från arbetet. En smittosam sjukdom som har uppkommit på grund av smitta i arbetet, till exempel i arbete vid sjukvårdsinrättning eller annat arbete med att behandla, vårda eller ta hand om personer som är smittade.
Om du skulle råka ut för en arbetsskada ska du meddela både ditt bemanningsföretag och chefen på den arbetsplats där du är placerad. Bemanningsföretaget ska sedan i sin tur anmäla skadan till Arbetsmiljöverket och till Försäkringskassan. Om du går miste om inkomst eller har kostnader på grund av arbetsskada kan du söka ersättning för detta hos Försäkringskassan.
Är du anställd inom privat sektor och din arbetsgivare har ett kollektivavtal kan du få ytterligare ersättning vid arbetsskada. Då gäller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Tänk på att ersättning från dessa försäkringar måste sökas av dig. Du kan göra en anmälan till AFA Försäkring.
Covid-19 kan godkännas som en arbetsskada enligt förordning (1977:282) om arbetsskadeförsäkring och statligt personalskadeskydd och därmed omfattas av bland annat arbetsskadeförsäkringarna TFA. Mer information om villkoren finns på AFAs hemsida.
Hur hög är din sjuklön från arbetsgivaren de första 14 dagarna av en sjukperiod?
Du får lagstadgad sjuklön som är cirka 80 procent av lönen under den här perioden. Från sjuklönen görs enligt sjuklönelagen ett karensavdrag. Det ska vara 20 procent av den sjuklön som medarbetaren beräknas få i genomsnitt under en kalendervecka som motsvarar så många timmar som hen vanligtvis arbetar. För den som arbetar lika många timmar varje dag, fem dagar i veckan blir karensavdraget lika mycket som en dags sjuklön.
Hur fungerar karensavdrag vid oregelbunden arbetstid?
Då kan karensavdraget bli både mindre eller mer än en dags sjuklön. För att räkna ut den genomsnittliga veckoarbetstiden för en person som arbetar mycket varierat kan arbetsgivaren använda uppgifter om hur medarbetaren arbetade tiden före sjuklöneperioden. Beräkningen av den genomsnittliga veckoarbetstiden ska spegla medarbetarens verkliga arbetsförhållanden. Ju mer varierande en medarbetare arbetar från vecka till vecka, desto längre jämförelseperiod kan behövas för att få en rättvis bild. I de flesta fall räcker det att titta bakåt en till tre månader.
Här är ett exempel på hur karensavdrag räknas vid oregelbunden arbetstid om du skulle arbeta enligt följande veckoschema:
Måndag: 14 timmar
Tisdag: 5 timmar
Onsdag: 5 timmar
Torsdag: 0 timmar
Fredag 6 timmar
Totalt blir det 30 timmar den veckan. Detta överensstämmer med den genomsnittliga veckoarbetstiden. Om du skulle bli sjuk och är hemma hela måndagen räknas sjuklönen ut på följande sätt:
Lönen: 110 kr/ timmen
Sjuklön per timme: 0,80 X 110 kr = 88 kr
Sjuklön för måndagen: 14 timmar X 88 kr = 1 232 kr
Genomsnittlig sjuklön per vecka: 30 timmar X 88 kr = 2 640 kr
Helt karensavdrag: 0,20 X 2 640 kr = 528 kr
Du får 704 kr i sjuklön (1 232 kr- 528 kr) efter att ett helt karensavdrag gjorts. Arbetsgivaren gör ett helt karensavdrag, oavsett om du var frånvarande hela den första dagen eller bara en del av dagen. Om ett helt karensavdrag inte kan göras från ersättningen för den första sjuklönedagen ska arbetsgivaren göra resten av avdraget nästa dag, till dess att ett helt avdrag har gjorts. Avdraget kan aldrig bli större än vad som skulle kunna betalas ut som sjuklön för sjukperioden. Vissa kollektivavtal har egna skrivelser om hur sjuklön och karensavdrag ska beräknas, utifrån bransch och arbetsanpassade avtalsbestämmelser.
Vad händer om du blir sjuk igen?
Om du skulle bli sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas dagarna i den föregående sjuklöneperioden i den nya, så att de tillsammans blir som mest fjorton dagar. Om arbetsgivaren gjort ett helt karensavdrag i den föregående sjukperioden ska inte ett nytt sådant göras i den nya perioden. Om ett helt karensavdrag inte har gjorts ska arbetsgivaren fortsätta göra avdrag i den nya perioden, tills ett helt karensavdrag har gjorts.
Om du blir sjuk igen den femte dagen och det är en arbetsfri dag gäller inte den här regeln, eftersom det är först när medarbetaren är frånvarande från arbetet som den nya sjukperioden börjar. Då börjar istället en helt ny sjuklöneperiod om du fortfarande är sjuk när du återigen skulle ha arbetat. Det beror på att det då har gått mer än fem dagar sedan föregående sjukperiod.
Om du har varit sjuk mer än tio gånger under en tolvmånadersperiod slipper du karensavdrag. I stället får du sjuklön redan från första sjukdagen. Detta kallas allmänt högriskskydd.
Mer information om sjuklön vid oregelbunden arbetstid finns på Försäkringskassans hemsida.
Hur skiljer sig reglerna för sjuklön i samband med Corona?
Regeringen har beslutat att ersättning för karensdagar du inte fått ersättning för och ersättning för riskgrupper ska återinföras och gälla under perioden 8 december 2021-31 mars 2022. Från och med 7 februari kan du börja ansöka om ersättningarna från Försäkringskassan, för karensdagar du inte fått ersättning för. Du kan ansöka retroaktivt för de dagar som passerat från och med 8 december 2021. Regeringen har även beslutat att tillfälligt slopa kravet på läkarintyg för anställda de första 14 dagarna i sjukperioden och för de som ansöker om sjukpenning från första dagen i sjukperioden.
Hur ser reglerna ut för ersättning dag 15-90 i en sjukperiod?
Är du fortfarande sjuk efter 14 dagar sjukanmäler din arbetsgivare dig till Försäkringskassan. Första året du är sjuk får du knappt 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst i sjukpenning. Du får högst 1 027 kronor per dag. Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) baseras på en uppskattning av din årliga arbetsinkomst.
Hur påverkas din ersättning vid kollektivavtal under den här perioden?
Det finns olika kollektivavtal för olika sektorer, kommun och region, privat eller statlig. Privata arbetsgivare kan ha olika pensionslösningar. Vanligast är ITP-avtalet (ITP 1 eller ITP2 + ITPK).
Vid ITP betalar arbetsgivaren ut sjuklön även under den här perioden. Med hjälp av detta kollektivavtal kan du få sammanlagt cirka 90 procent av din lön om man lägger ihop sjuklön och sjukpenning. På Alectas hemsida kan du få mer information om detta.
Hur ser reglerna för ersättning ut dag 91-360 och på längre sikt i en sjukperiod?
Under den här sjukperioden får du 80 % av lönen av Försäkringskassan. Om du av sjukdom aldrig kommer att kunna arbeta igen kan du få sjuk- eller aktivitetsersättning av Försäkringskassan
Hur påverkas din ersättning vid kollektivavtal under den här perioden?
Din totala sjukersättning om du har ITP blir knappt 90 procent av inkomster upp till 8 prisbasbelopp (380 800 kr per år 2021). För den som tjänar mer än så gäller särskilda regler. Ju högre lön du har, desto mer ger sjukförsäkringen i tjänstepensionen. Mer information hittar du hos Förhandlings- och samverkansrådet PTK.
När du har varit sjuk i 360 dagar upphör sjukpensionen från Alecta för den del av årslönen som är under 483 000 kronor. Om du har en högre lön fortsätter Alecta att betala ut sjukpension på den överskjutande delen.
ITP 2 bemanning gäller för ambulerande tjänstemän som åker ut på uppdrag till olika kundföretag och för dig som är född 1978 eller tidigare. ITP Bemanning fungerar till största delen som ITP 2 Sjukpension. Mer om det kan du läsa på Alectas hemsida.
Källor
Sjuklönelagen: Lag (1991:1047) om sjuklön
Vårdförbundet
Inskränkningar i rätten till sjuklön
Kollektivavtal, allmänna villkor och löner
Andra källor
Alecta: Så här mycket får du i ITP Sjukpension
Arbetsmiljöverket: En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd.
Jämför 80+ bemanningsföretag för sjuksköterskor!
Lämna en kommentar...
När du skickar så godkänner du våra villkor.